Tre gånger fler fattiga kvinnor i pensionsålder – Inkomstgrupper bland Sveriges pensionärer
Uppdaterad: 2021-01-29
Nästan en sjättedel av landets låginkomsttagare är i pensionsålder. Mer än tre fjärdedelar av dem är kvinnor. Ratsit har kartlagt inkomstgrupper bland Sveriges befolkning från 66 år och uppåt. Siffrorna visar bland annat att kvinnor är starkt överrepresenterade bland äldre låginkomsttagare, och att skillnaden är nära tiofaldig på vissa platser i Sverige.
En stor del av Sveriges äldre befolkning har det knapert. Nästan hela 300 000 personer över 66 år är låginkomsttagare, vilket innebär en total månatlig inkomst på som mest 11 000 kr. Av dessa är drygt tre fjärdedelar kvinnor. Enligt den oberoende tjänsten minPension bör en pensionär i Sverige som minst klara en budget på 15 000 kr i månaden före skatt. Våra siffror visar dock att nästan en kvarts miljon kvinnor och drygt 75 000 män i pensionsålder lever med inkomster under den gränsen.
– Väldigt många äldre kvinnor har totala inkomster under 11 000 kronor i månaden. I vissa kommuner är det upp till 10 gånger fler fattiga kvinnor än män bland pensionärerna. Detta är oroande siffror som visar att många äldre kvinnors ekonomi kan vara helt beroende av en make för att gå runt, säger Anders Johansson, VD på Ratsit.
Inkomstgrupper bland svenskar i pensionsålder - jämförelse mellan kvinnor och män
Sveriges äldre finns representerade i alla inkomstgrupper: låginkomsttagare, de med medelinkomst, höginkomsttagare och de med riktigt hög inkomst.
Låginkomsttagare utgör 296 000 (15 %) av den äldre befolkningen, med inkomster på under 11 000 kr i månaden. De absolut flesta i pensionsålder, runt 1 300 000 personer (68 %), är medelinkomsttagare, vilket här innebär månatlig inkomst på över 11 000 kronor men under 37 900 kronor. Hela 239 000 personer (12 %), av dem över 66 år, har en hög inkomst på över 37 900 kronor i månaden. Och sist är det nästan 100 000 personer över 66 år (5 %) som har en riktigt hög inkomst på över 56 300 kronor i månaden.
Både kvinnor och män återfinns i samtliga inkomstgrupper, så väl låga som riktigt höga. Däremot finns stora skillnader i fördelningen mellan dem.
132 800 kr om året
132 801 kr och 454 800
överstiger 454 800 kr
I snitt 3,5 gånger så många fattiga äldre kvinnor i Sverige
Den största skillnaden återfinns i andelen låginkomsttagare när man jämför äldre män och kvinnor, där andelen kvinnor med låg inkomst i snitt är 350 % större än andelen män.
Sett över landet är det nästan 190 kommuner, drygt två tredjedelar av Sveriges kommuner, som har minst tre gånger så många kvinnliga låginkomsttagare i pensionsålder än män.
Bland kommunerna med minst klyftor mellan äldre kvinnor och män med låg inkomst hittar vi endast 16 kommuner i hela riket som har färre än dubbelt så många kvinnor än män.
– Det finns så klart fler kvinnor än män i Sverige. Det stämmer även bland äldre svenskar, där kvinnorna är cirka 15 % fler. Men det är en alldeles för liten skillnad för att förklara varför kvinnor är så enormt överrepresenterade bland låginkomsttagare.
10 gånger fler kvinnliga låginkomsttagare i Öckerö kommun
I Öckerö kommun i Västra Götalands län hittar vi den största klyftan mellan könen bland äldre låginkomsttagare, där kvinnorna är nästan tio gånger så många som männen. Öckerö kommun sticker ut eftersom kvinnorna står för över 90 % av låginkomsttagarna i pensionsålder. På topplistan nedan ser vi dock att samtliga kommuner med störst klyftor har som minst fem gånger så många kvinnor bland äldre låginkomsttagare än män. Och vi ser att i mer än hälften av alla Sveriges kommuner är minst tre gånger så många kvinnor än män bland äldre låginkomsttagare.
I dessa kommuner bor i snitt 3 900 personer äldre än 66 år, och i snitt 10 % fler kvinnor än män. Cirka en tredjedel av befolkningen är i pensionsålder. Förutom det är det svårt att hitta några gemensamma nämnare bland kommunerna med störst klyftor mellan kvinnor och män i pensionsålder. Det är mestadels mindre kommuner som är representerade, men exempelvis Lerum och Piteå har båda en befolkningsmängd som är högre än genomsnittet för kommuner i Sverige. Kommunerna är geografiskt spridda i landet, även om vi ser att tre kommuner från Västra Götaland är representerade.
Som minst 1,5 gånger fler fattiga äldre kvinnor
I de kommunerna med minst klyftor mellan män och kvinnor bland äldre låginkomsttagare är det som minst 150 % fler kvinnliga låginkomsttagare än män. Bland kommunerna med minst klyftor hittar vi Sundbyberg i toppen, en mindre, relativt välbärgad kommun i Stockholms län. På andra plats ser vi Jokkmokk, en väldigt liten kommun i Norrbotten, som är väldigt tätt följd av Stockholms kommun – Sveriges största kommun sett till antalet invånare.
Bland kommunerna med minst skillnad mellan äldre kvinnor och män med låg inkomst ser vi både små kommuner i exempelvis Norrbotten och Värmland såväl som större kommuner i Stockholms län. Det är väldigt olika kommuner sett till invånarantal, medelinkomst och geografisk belägenhet.
– Det är svårt att hitta mönster mellan vilka kommuner som har störst och minst skillnader. Det verkar som att problemet återkommer i olika stora kommuner på olika platser i Sverige och med helt olika förutsättningar, säger Anders Johansson, VD på Ratsit.
Kommunerna med störst andel kvinnor bland äldre låginkomsttagare
| Kommun | Skillnad |
|---|---|
| Öckerö | 995,45% |
| Gagnef | 717,39% |
| Älvsbyn | 688,57% |
| Lerum | 685,22% |
| Piteå | 681,29% |
| Lomma | 669,70% |
| Älvkarleby | 630,23% |
| Kil | 615,25% |
| Norsjö | 578,26% |
| Tjörn | 569,88% |
Kommunerna med minst andel kvinnor bland äldre låginkomsttagare
| Kommun | Skillnad |
|---|---|
| Sundbyberg | 146,99% |
| Jokkmokk | 159,49% |
| Stockholm | 159,99% |
| Sorsele | 164,00% |
| Årjäng | 171,50% |
| Strömstad | 172,65% |
| Botkyrka | 181,68% |
| Solna | 183,77% |
| Haparanda | 184,77% |
| Södertälje | 185,59% |
Få (äldre) kvinnor har hög eller riktigt hög inkomst
En femtedel av alla i Sverige som har en riktigt hög inkomst (en inkomst på över 675 600 kr/år) är i pensionsålder. Och en sjättedel av alla som har en hög inkomst (en inkomst på över 455 200 kr/år) är också i pensionsålder. Av dessa är dock bara en tredjedel kvinnor. Vilket innebär att det är dubbelt så många äldre män som har hög eller riktigt hög inkomst än kvinnor.
Jämför vi det mot hela Sveriges befolkning i alla åldersgrupper ser vi även där att kvinnorna endast står för en dryg tredjedel av höginkomsttagarna och av dem med riktigt hög inkomst. Slutsatsen är att det är ungefär dubbelt så många män i Sverige som har hög eller riktigt hög inkomst, i alla åldersgrupper.
Vill du läsa mer om inkomstjämställdhet i Sverige? Läs vår tidigare sammanställning här.
Tabell – inkomstgrupper för äldre (66+) i Sverige
Nedan finner du ett utdrag av datan som vi använt i sammanställningen. Vill du ha tillgång till mer detaljerad data eller om du har några andra frågor, kontakta oss på [email protected].
| Kommun | Län | Invånare över 66 | Antal män 66+ låginkomst | Antal kvinnor 66+ låginkomst | % Fler kvinnor låginkomst | Antal män 66+ höginkomst | Antal kvinnor 66+ höginkomst | Antal män 66+ väldigt hög inkomst | Antal kvinnor 66+ väldigt hög inkomst | Kommun | % Fler kvinnor låginkomst |
|---|
Om inkomstgrupper som använts i artikeln
Låginkomst: Definitionen av låginkomsttagare i Sverige är personer med en inkomst som är mindre än hälften så stor som medianinkomsten. Det innebär en inkomst under 132 800 kr per år, eller mindre än 11 000 kr i månaden.
Medelinkomst: Medelinkomst är den genomsnittliga inkomsten för personer i Sverige. Av praktiska skäl har vi valt att räkna alla som tjänat mer än 132 800 kr/år, men mindre än 455 200 kr/år, till denna kategori.
Höginkomst: Definitionen av höginkomsttagare är en person som betalar statlig inkomstskatt och alltså en person som har en total inkomst på mer än 455 200 kr/år, eller drygt 37 900 kr/månad.
Riktigt hög inkomst: Nästa gräns, för en person som har riktigt hög inkomst, är satt vid samma gräns som värnskatten, alltså 675 600 kr/år eller 56 300 kr/månad.
Om datan
Sammanställning är baserad på inkomstdeklarationer från 2018 för samtliga svenska privatpersoner över 16 år. I deklarationen finns deklarerad skatt per person och utifrån detta har vi skapat geografiska indelningar av invånare i både kommun och län.
Inkomstdeklarationen från 2018 avser inkomståret 2017, vilket innebär att det är siffror som gäller för 2017 som används i sammanställning. Det är totalt 8 216 703 personers deklarationer som har använts till sammanställningen, samtliga som fått sina deklarationer godkända under 2018 som inte är exempelvis avlidna eller har samordningsnummer.
Siffrorna omfattar all inkomst (av tjänst, av näringsverksamhet och av kapital) som deklarerats hos Skatteverket. Datan reflekterar alltså inte externa faktorer som inte finns representerad i Skatteverkets inkomstdata, till exempel inkomst från utlandet eller annan inkomst som är undantagen från beskattning i Sverige.
Om Ratsitkatalogen
Sammanställningen är gjord av Ratlibris AB som hämtar deklarationsuppgifter från Skatteverket för sin utgivning av Ratsitkatalogen. Ratsit AB publicerar här endast det färdiga statistiska materialet.
I Ratsitkatalogen finns mer statistik om skatter, löner, skuldsaldo och anmärkningar på Sverige- och kommunnivå. Den innehåller även topplistor med personnamn samt alla svenskars deklarationsuppgifter redovisat per individ. Sök fram den kommunkatalog du är intresserad av här: Ratsitkatalogen 2019 - Sveriges bredaste taxeringskalender